Han tyckte om faran, trivdes i fält och var duktig - bl.a. var han en utmärkt artillerist: När den svenska armén under sin marsch mot München 1632 slog sig över Lech stegade kungen krutstänkssvärtad och uppenbart road runt bland pjäserna och avfyrade ett sextiotal skott själv.
Språkkunskaper var vid den här tiden sedda som mycket viktiga, och prinsen hade två modersmål, tyska från moderns sida och naturligtvis svenska. Gustav Adolf lärde sig också först att skriva på tyska. Så småningom lärde han sig även att tala holländska, franska, italienska och latin flytande. Han förstod även spanska, engelska och den skotska dialekten, en del kunskaper hade han även i polska, ryska och grekiska. Gustav Adolf undervisades även i ämnen som retorik (talekonst) och naturligtvis i krigskonsterna.
Tyskan tycks även ha varit den kungliga familjens ”hemspråk”. Gustav II Adolf skrev på tyska till sin mor, som var tysk prinsessa. Men framför allt var tyska det religiösa språket. I det politiska livet var tyskan självklar. Många av de nyintroducerade adelsmännen var tyskar. Men språken blandades friskt. I adelsståndets riksdags-förhandlingar talade ledamöterna det språk som kändes naturligt för dem.
Jag ska försöka återge slagets olika skeden. Tillbaka till Lützen. "Tidigt på morgonen red Gustaf Adolf ut att öfverse slagordningen. Han var klädd i elghudskyller med grå öfverrock; när man uppmanade honom att på en sådan dag nyttja harnesk, svarade han: »Gud är mitt harnesk.»Omkring klockan 9 ställde den svenska armén upp sig inför slaget. Morgondimman som legat tät då de svenska trupperna hade ryckt fram hade bara förtätats under förmiddagen, men omkring klockan 11 började dimman lätta, så att striden kunde börja, och båda sidor öppnade eld med sitt artilleri. Kungen red förbi lederna, ropande: »i dag, gossar, skola vi göra slut på alla våra besvär»; och två gånger snafvade därvid hans häst.
När konungen gaf order till anfall, hopknäppte han händerna och utropade: »Jesu, Jesu, hjälp mig i dag strida till ditt heliga namns ära!»
En sägen säger att en "kejserlig musketör träffat honom med med silfverkula; visst är att konungens vänstra arm blef krossad och att han sökte dölja sitt sår, men snart, mattad af blodförlust, bad hertigen af Lauenburg, som red vid hans sida, att obemärkt föra honom ur striden.
Dock i stridens tummel framstörtade motståndare fram och i spetsen för dem Moritz von Falkenberg, som igenkände konungen och sköt honom genom lifvet, under utrop: »dig har jag länge sökt!» Och strax därpå föll Falkenberg själf för en kula. Och då har konungen vacklat i sadeln och bedt hertigen rädda sitt eget lif; och hertigen har fattat honom om lifvet för att stöda honom, men i samma ögonblick har hela svärmen af fiender rasat öfver dem och skilt dem åt.
Ett pistolskott har afsvedt hertigens hår, konungens häst har blifvit skjuten i halsen och stegrat sig, och Gustaf Adolf har sjunkit ur sadeln, släpats ett stycke i stigbyglarna och därpå blifvit liggande. Den unge pagen Leubelfingen från Nürnberg har bjudit honom sin häst, men icke förmått uppresa den fallne.
Några kejserlige ryttare ha kommit till stället och frågat hvem den sårade var, och då Leubelfingen ej velat svara, har den ene ränt honom värjan genom lifvet, den andre skjutit konungen genom hufvudet; hvarefter andra på dem aflossat än flera skott och båda blifvit liggande under högar af lik; men Leubelfingen lefde ännu några dagar därefter att för eftervärlden berätta den store Gustaf Adolfs sorgligt oförgätliga hjältedöd."
En tuff kamp, den 6 november 1632, platsen inte långt från den tidigare segerplatsen i slaget vid Breitenfeld. Kort, slaget kunde starta riktigt vid 11-tiden på f.m. då dimman lättat. Den som sköt kungen var den kejserliga officeren Moritz von Falkenberg som träffade honom med ett skott genom lungan. Slaget vann svenskarna även om kungens död innebar en stor politisk försvagning för Sverige.
Gustav II Adolf begravdes den 22 juni 1634 i Riddar-holmskyrkan i Stockholm, där han året innan han gick ut i det tyska kriget själv hade utsett sin grav.
Källor:
runeberg.org
peterenglund.com
home.swipnet.se/~w-15699
spraktidningen.se
sv.wikipedia.org
en.wikipedia.org