Om ett ord är ett lånord eller ej beror på dess etymologiska och geografiska ursprung. Ord som inte är lånord är vanligen arvord, som kan ledas tillbaka till språkets äldsta belagda former. Kristnandet av Sverige ledde till stora mängder lånord. Många kristna "fackord" finns kvar i svenskan som till exempel advent, altare, biskop, kloster, martyr och paradis.
Och sedan åtminstone 1200-talet, har engelska lånord funnit sin väg in i svenskan. Utländska ord och fraser kommer det handla om, kuriosa och fakta. Ordet "språk" är ett lånord, någon anser det är tungomål, som står för dialekt - och språk.
Efter andra världskrigets slut har orden vi lånat ökat, i dag är engelskan vår största långivare. De många engelska lånorden är inget hot, enligt Språkrådet. Farligt blir det först om man slutar använda svenska. Benämningen lånord är egentligen missvisande eftersom det lånade ordet oftast inte lämnas tillbaka till långivaren. Numera används allt oftare i stället termen importord.
Rikssvenska, eller standardsvenska, är det standardspråk som sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och var väletablerad vid början av 1900-talet. Regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter talas fortfarande, men både talspråk och särskilt skriftspråk är i hög grad standardiserade i fråga om grammatik och ordförråd.
Lite fraser från olika språk. ars amandi - konsten att älskacarte blanch - betyder ”vitt kort” på franska och är en benämning på en oinskränkt fullmakt.tête-à-tête - ett förtroligt möte på tu man hand.fata morgana - hägring, synvilla (optiskt hägringsfenomen)
Ett annat exempel är urban exploration - den inte helt tillåtna företeelse där man utforskar övergivna byggnader eller underjordiska system. Här är det extra svårt försvenska, eftersom direktöversättningen stads-utforskning låter rätt tråkig. Därför kan urban utforskning ha bättre chanser att slå rot i svenskan, eftersom man tycker att det ligger något närmare förlagan och dess associationer.
Utomeuropeiska språk har framför allt långivit ord på inhemska växter och djur – till exempel potatis, tomat (från indianspråk) och känguru, dingo (från australiska språk) – samt etniska företeelser, som moské, brahman, kung fu, sushi. Bilden på en runsten.
Källor:
prefix.se
spraktidningen.se
sv.wikipedia.org
ne.se