Joe stöter man på rätt mycket runt 1960-talets musik, vem var han? Joe Meek var udda, led av paranoida drag som slutade med mord, det ingen ändå kunde ana trots att han ofta sysselsatte sig med att skjuta duvor.
Robert George "Joe" Meek, föddes 5 april 1929 i Newent, Gloucestershire, död 3 februari 1967 i London, var en nyskapande brittisk musikproducent och låtskrivare. Mest känd är han för sin låt Telstar som han skrev och producerade åt The Tornados 1962. Instrumentallåt som blev en stor hit och jag har LP:n. 
Trots sin korta musikaliska karriär hann han producera många populära låtar med artister som The Honeycombs, Lonnie Donegan, Michael Cox, och hans bidrag till musiken är stort. Meeks konceptalbum I Hear A New World 1960 räknas som ett inflytelserikt album.
Joe producerade och skrev även en hel del musik för filmer, bland annat för Live It Up! 1963, en film om popmusik med bland annat Heinz Burt, Kenny Ball i huvudrollerna.
Mot slutet av sitt liv blev Meek paranoid och deprimerad, delvis på grund av att han var homosexuell under en period då det var olagligt i Storbritannien, men också på grund av en ökande användning av droger. Dessutom var han i ekonomiska bekymmer då den franska kompositören Jean Ledrut stämde honom för att ha stulit melodin till 'Telstar', och medan fallet var i domstolen kunde Meek inte få ut någon royalty från hiten.
Den 3 februari 1967 mördade Joe Meek sin hyresvärd med ett hagelgevär, innan han tog sitt eget liv genom att skjuta sig själv. Efter Meeks självmord var artisten Heinz karriär i princip slut. Trots att han hade bott hos Meek mycket, så blev det snack efter dennes död. Joe hade en dold kärlek till Heinz, som egentligen inget visste och ej delade den.
Strax efter hans död fattade domstolen sitt beslut: Joe hade inte stulit melodin till 'Telstar' från Jean Ledrut. Det gjordes en film om livet om Joe Meek, filmen hette Telstar (släpptes 2009) och filmen skildrar Heinz som Meeks älskare, som gay, i en tid då homosexuella handlingar var olagliga i Storbritannien. Hans familj har förnekat att han var homosexuell och hans f.d. fru, Della Burke, som var gift med Heinz sa att det var helt och hållet felaktigt. Heinz var definitivt heterosexuell. Ur led var tiden.
Meek var Storbritanniens första oberoende popproducent. Han gjorde inspelningar i en liten lägenhet på Holloway Road, i norra London, och - mellan tvångstankar med att döda Buddy Holly, döden i allmänhet, seanser och kyrkogårdar - hade gjort en koppling av brittiska hits, som visade en ibland spektakulär talang för elektroniska ljud.
Meek dömdes ex som homosexuell för gatuprostitution till böter. Hans avslut kom till på morgonen fredagen i februari 1967, Joe var i sin studio som var hemma, när hans studioassistent Patrick Pink minns att Joe brände flera brev och andra dokument i badkaret och slutligen överlämnade en lapp till honom: "Jag går nu, adjö!", men han förstod ej då varför.
Men Meek kom i gräl med hyresvärdinnan Violet Shenton, som han sköt från övervåningen så hon föll ned framför assistenten en våning ned, Joe själv gick in i ett rum och vände pipan på geväret mot sig själv och - sköt. Man vet ej säkert, men han kan ha varit påverkad av droger. Meek minns man genom musiken, men lika mycket på hans svårmod och mord.
Källor:
en.wikipedia.org
theguardian.com
60taletspopklassiker.blogspot.se
answers.com
the-tornados.com
davidstjohn.co.uk
forgottenbands.blogspot.se
dailyecho.co.uk
joemeekpage.info
sv.wikipedia.org