Han hette Heinz Burt, levde 24 juli 1942 - 7 april 2000 och var en tyskfödd basist och sångare. Heinz föddes, namnet i helhet - Heinz Henry George Schwarz, i Detmold, men från sju års ålder växte han upp i Eastleigh, Hamp- shire, i England. Hans tyska far dödades under andra världskriget och hans engelska mamma bestämde sig då för att flytta till England.
Heinz var musikaliskt influerad av den amerikanska sångaren Eddie Cochran och spelade med i en lokal grupp, The Falcons, på 1950-talet. Han spelade bas i bandet och rekryterades av Joe Meek till The Tornados som var Meeks husband och som kompade artister som John Leyton och Billy Fury. Joe Meek som senare vart kär i Heinz (!) - tyckte att Heinz borde kunna slå som soloartist och gav honom chansen. Andra singeln, backad av kompgruppen the Outlaws var Just like Eddie, en hyllning till Eddie Cochran.
På låten spelar bla Ritchie Blackmore, även Mike Underwood var med i Heinz kompgrupp. Sången på hans första singel, Dreams Do Come True, blev dubbad av en annan sångare.
Populariteten då? På turné med Gene Vincent och Jerry Lee Lewis och andra rockstjärnor kastade folk bönor på honom. Hiten Just like Eddie nådde topp 10 i England och toppade Tio i topp 2 veckor hösten 1963. Uppföljaren Country boy blev en topp 30-hit liksom You were there. Ett skivbolags- byte gjorde inte mycket nytta och efter Joe Meeks självmord 1967 var Heinz karriär i princip slut.
Trots att han hade bott hos Meek mycket, så blev det snack efter dennes död - royalties, ägodelar fanns några bla. fick han - ett hagelgevär. Och det sjuka i allt var att detta var det som denne dödade sin hyresvärdinna med och sedan sig själv med, året 1967, och även om Heinz ifrågasattes av polisen avslutade de fallet med att han ej hade något att göra med dödsfallen.
Joe Meek var udda, led av paranoida som blev till mord, han sysselsatte sig ofta med att skjuta duvor.
Det gjordes en film om livet för Joe Meek, filmen hette Telstar (släpptes 2009) och filmen skildrar Heinz som Meeks älskare, som gay, i en tid då homosexuella handlingar var olagliga i Storbritannien. Hans familj har förnekat att han var homosexuell och har sagt att filmen är en skamfläck.
Hans f.d. fru, Della Burke, som var gift med Heinz på höjden av hans framgång, sa att det var helt och hållet felaktigt. Heinz var definitivt heterosexuell. Han jobbade tidigt (1962) i Southampton i en livsmedelsbutik, samtidigt var han en entusiastisk artist och arbetade även med pantomim och teater på 1970-talet. Hans alkoholproblem blev stora och de sista åren blev han även rullstolsbunden.
Han var med på en del "oldies but goldies" - turneér. Han var gift två gånger, först med Della, de var tillsammans i sexton år (gifta från 1964). Båda hans äktenskap slutade i skilsmässa. Hans mor och hans son överlevde honom, pengar fanns knappt efter honom, han hade 18 pund i kontanter.
Hans sista tid var en kamp mot döden, med ms och rullstol samt - få hjälpte honom, många beklagade hans tillstånd. Han dog 57 år gammal efter en stroke ovanpå sin andra sjukdom. Han efterlämnade sin son, Simon Burt och barnbarn Danielle Pitcher, en halvbror, syster och bodde på slutet med sin 86 år gamla mor Martha.
Hans sista spelning var på Bishops Waltham Club, nära Southampton. Bilden från hans stora dagar.
Om Joe Meeks ännu konstigare liv återkommer jag.
Källor:
en.wikipedia.org
theguardian.com
60taletspopklassiker.blogspot.se
answers.com
the-tornados.com
davidstjohn.co.uk
forgottenbands.blogspot.se
dailyecho.co.uk
joemeekpage.info