Otäcka sjukdomar och en av dem var pesten. Man räknar med tre former, böldpest, lungpest och blodpest (förekom under digerdöden). Det rör sig dock i grund och botten om samma sjukdom. Böldpest är inte lika dödlig som lungpest, men smittar betydligt fler.
Dödligheten i böldpest varierade mellan 30 och 70% medan den vid de båda andra formerna var nära nog 100%. Pesten började i Kina 1334 och spred sig sakta västerut via de handelsvägar som etablerats och som var en länk mellan öst och väst. Våren 1347 anlände pesten till Konstantinopel och på hösten nådde den Messina på Sicilien, troligen tillsammans med två fartyg från Kaffa på Krim.
Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis som i första hand angriper gnagare, framförallt råttor men också hamstrar och ekorrar. Bakterien överförs i mindre utsträckning från råttor till människan genom direktkontakt utan framför allt genom pestloppan Xenopsylla cheopis. På medeltiden var det framför allt svartråttan (Rattus rattus) som var värd för bakterien. Den kallas också för hus- eller skeppsråtta och levde i nära anslutning till människornas bostäder. Loppan angriper vanligtvis inte människan, men kan göra det om råttan dött och blivit kall - och råttor kan dö i pest. Den söker sig då till en levande, varm kropp i närheten. När människorna väl blivit sjuka överförde de smittan till varandra.
Vid böldpest, så även om dödligheten var mycket hög, fanns det en chans att överleva. Blodpest yttrade sig i stora mörka fläckar på kroppen ungefär som blåmärken, men var mycket större och mörkare. Samtliga människor som fick blodpest dog. Enligt en officiell beräkning som presenterades för påven Clemens VII skall 42 miljoner människor ha dött i pesten. Siffran i sig är ren spekulation, men den är troligen av rätt storleksordning.
Fartyg som anlände Italien hade med sig pesten som då gjorde intåg i Europa via Genua. Från Sicilien där den spred sig vidare norrut och västerut. I väster anlände den till Spanien för att sedan vända norrut. Till Frankrike kom den till Marseille den 1 november 1347. Sedan vidare norrut.
Norge var det första nordiska land som hemsöktes av pesten. Sommaren 1349 kom ett av Hansans handelsfartyg seglande från England och anlände till Bergen, det är oklart om fartyget hade några överlevande ombord eller om det drev omkring. De norrmän som lastade av fartyget blev snabbt sjuka och pesten hade därmed fått sitt fäste i staden.
Våren 1350 så spreds pesten till Sverige. Källorna är fåtaliga: Linköpings stift, Gotland? - och den härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Den drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. I samband med digerdöden inträffade också en jordbrukskris. Det är svårt att veta exakt hur många människor i Sverige som dog av den första pestvågen - olika forskare räknar med olika siffror från 30-40% till 2/3 av befolkningen. Detta innebär ungefär mellan 225 000 - 500 000 personer.
De medeltida städerna var trånga och gatorna var ibland bara någon meter breda. Människor var fattiga och smutsiga och det de ville bli av med slängdes ut på gatan, där svin gick och bökade runt och råttor smög omkring. En perfekt miljö för bakterier att utvecklas i.
Det finns också teorier om att människors immunförsvar var försvagat till följd av att åkerjordarna hade utarmats på grund av hårt befolkningstryck. Kanske så många som hälften av Europas befolkning dog.
Pesten, riktigt otäckt... Mengeles sista del finns, kommer inom kort, omväxling med pesten.
Källor:
sv.wikipedia.org
historiska.se
tacitus.nu
ne.se